jan - juli 2015
2015... Allt från himmel till Jord!!
Januari: Sammandragningar, nervositet, planering. och många tankar. Men den 9 januari 2015 kom, och det var då vi hade planerat att sätta igång förlossningen av våran andra gemensamma bäbis.
Klockan 9 vart jag inskriven, och strax efter tog dom hål på hinnorna. Det började sättas igång sakta men säkert nästan på en gång efter det. timmarna gick, fick bedövning och lustgas.
tiden fortsatte att gå. Helt plötsligt var de äntligen dags att krysta, och 11 minuter senare fick vi träffa en väldigt liten men otroligt vacker tös, det var en liten Amelia som låg i min famn. allt gick bra inga komplikationer. Och när hon var kom ut och skrek var de bästa jag hört. Stenen föll och lycka sköljde över mej. Jag var så rädd innan hon faktiskt kom ut o skrek.
vi kom hem, efter mycket tid på sjukhuset om hennes vikt så gick de åt rätt håll iaf :D
Men hon skulle förbli liten fast hon växte sakta och vart äldre.
Februari: Var fortfarande väldigt trött efter blödningar och att helt plötsligt ha 3 barn hemma o ta hand om både i grupp och var för sig, tvångsmatning på amelia och samtidigt inte få fabian och patricia att känna sig bortglömd.
Vi fick förklara ett par gånger att bara för att Amelia är prio 1 att ta hand om så hon växer o håller sig frisk, betyder inte ni mindre, men mamma har inte samma ork just nu. Men de gick ändå bra och dom var då o är fortfarande så fin med henne <3 blir så glad, redan från början, så har dom sjungt för henne, berättat varje dag hur mycket dom älskar henne, hoppa o studsa o busat för att få roa henne.
var även 1 år sedan anton somnade in <3!!
Mars: kommer inte ihåg just nu. Mer än 1 år sedan antons begravning, 2 år sen rasmus minnesstund,
Sabina fick äntligen sin efterlängtade bäbis, en son. närmare bestämt en liten viggo <3 Så fin så.
April - maj: osäker här med vad som hände.
Juni: Carro fick äntligen sin lilla sessa, Nelia <3
Den 14 juni, en dag som krossade en del av mej. jag fick ett telefonssamtal av min mamma att hon hade dåliga nyheter och jag hörde att hon var ledsen. Mitt hjärta sjönk på en gång för jag trodde de var min morfar som gått bort, tacka gudarna var de inte så de var, vilket ja är så glad över. men vart krossad över nyheten ändå. Men hon talade om för mej att de inte var morfar, jag vart förvirrad och frågade vad det var, och orden som kom ur hennes mun då, var de som fick mej att falla ihop i gråt. hon sa: Det är rikard (min kusin). Han körde ihjäl sig inatt. det tog ett par sekunder men sen sprutade tårarna i telefon och patricia hörde att ja vart ledsen o kom utsprigandes och frågade vad som hänt. det var nog en av de jobbigaste dagarna iår. han vart 28 år gammal!
Juli: Begravningen för rikard. den var otroligt vacker. Evelina hade fixat allt. vi la rosorna runt kistan, så han fick sin sista vila på en bädd av rosor. så otroligt vacker musik o sång. De hade även en minnesbok man fick skriva i. Fram vid kistan bortsett från alla vackra blommor, kortet på han så stod en liten timmerbil såklart <3 !! Prästen sa det också han kör timmer i himlen nu. Detta var så otroligt vackert men jobbigt. att säga farväl. var nog den jobbigaste begravning ja vart på, eller en av dom iaf.
__________________________________________________________________________________
Januari: Sammandragningar, nervositet, planering. och många tankar. Men den 9 januari 2015 kom, och det var då vi hade planerat att sätta igång förlossningen av våran andra gemensamma bäbis.
Klockan 9 vart jag inskriven, och strax efter tog dom hål på hinnorna. Det började sättas igång sakta men säkert nästan på en gång efter det. timmarna gick, fick bedövning och lustgas.
tiden fortsatte att gå. Helt plötsligt var de äntligen dags att krysta, och 11 minuter senare fick vi träffa en väldigt liten men otroligt vacker tös, det var en liten Amelia som låg i min famn. allt gick bra inga komplikationer. Och när hon var kom ut och skrek var de bästa jag hört. Stenen föll och lycka sköljde över mej. Jag var så rädd innan hon faktiskt kom ut o skrek.
vi kom hem, efter mycket tid på sjukhuset om hennes vikt så gick de åt rätt håll iaf :D
Men hon skulle förbli liten fast hon växte sakta och vart äldre.
Februari: Var fortfarande väldigt trött efter blödningar och att helt plötsligt ha 3 barn hemma o ta hand om både i grupp och var för sig, tvångsmatning på amelia och samtidigt inte få fabian och patricia att känna sig bortglömd.
Vi fick förklara ett par gånger att bara för att Amelia är prio 1 att ta hand om så hon växer o håller sig frisk, betyder inte ni mindre, men mamma har inte samma ork just nu. Men de gick ändå bra och dom var då o är fortfarande så fin med henne <3 blir så glad, redan från början, så har dom sjungt för henne, berättat varje dag hur mycket dom älskar henne, hoppa o studsa o busat för att få roa henne.
var även 1 år sedan anton somnade in <3!!
Mars: kommer inte ihåg just nu. Mer än 1 år sedan antons begravning, 2 år sen rasmus minnesstund,
Sabina fick äntligen sin efterlängtade bäbis, en son. närmare bestämt en liten viggo <3 Så fin så.
April - maj: osäker här med vad som hände.
Juni: Carro fick äntligen sin lilla sessa, Nelia <3
Den 14 juni, en dag som krossade en del av mej. jag fick ett telefonssamtal av min mamma att hon hade dåliga nyheter och jag hörde att hon var ledsen. Mitt hjärta sjönk på en gång för jag trodde de var min morfar som gått bort, tacka gudarna var de inte så de var, vilket ja är så glad över. men vart krossad över nyheten ändå. Men hon talade om för mej att de inte var morfar, jag vart förvirrad och frågade vad det var, och orden som kom ur hennes mun då, var de som fick mej att falla ihop i gråt. hon sa: Det är rikard (min kusin). Han körde ihjäl sig inatt. det tog ett par sekunder men sen sprutade tårarna i telefon och patricia hörde att ja vart ledsen o kom utsprigandes och frågade vad som hänt. det var nog en av de jobbigaste dagarna iår. han vart 28 år gammal!
Juli: Begravningen för rikard. den var otroligt vacker. Evelina hade fixat allt. vi la rosorna runt kistan, så han fick sin sista vila på en bädd av rosor. så otroligt vacker musik o sång. De hade även en minnesbok man fick skriva i. Fram vid kistan bortsett från alla vackra blommor, kortet på han så stod en liten timmerbil såklart <3 !! Prästen sa det också han kör timmer i himlen nu. Detta var så otroligt vackert men jobbigt. att säga farväl. var nog den jobbigaste begravning ja vart på, eller en av dom iaf.
__________________________________________________________________________________
Rikards kista <3 R.i.P!
Våran Diamant Amelia <3
Kommentarer
Trackback
