Älskade du.

hur ska ja kunna beskriva med ord hur de känns.
enkelt de går inte.
Men kan försöka tänk en av de värsta sakerna i världen o gångra det med 1000.
Rädslan som finns inom mej går inte att förstå.
Jag behöver dej i mitt liv älskade lilla go gumman min!
Du får inte lämna mej, snälla lämna mej inte.

Hold on and don't let go. Kämpa!

Väntan tar kål på mej, det har inte ens gått ett dygn än.
Men känns som en evighet.
Men du får inte försvinna. jag är inte redo och släppa dej med.
Jag önskar så fruktansvärt mycket att jag kunde vara där med dej,
prata med dej, pussa på din panna och säga att jag älskar dej!
Men jag skulle nog inte klara av att se dej såhär heller.
Jag önskar jag kunde stötta din syster som varit med om så mycket.
Stanna för hennes skull.
Hon har nyss förlorat Elias, och du var den som fanns där då.
Du kan inte lämna henne nu. Eller ingen av oss!
Bara tanken på dej i respirator krossar mitt hjärta om och om igen!!

Allt jag kan tänka på och då bryter jag ihop inombords oxå är alla våra minnen.
Fylleminnen, "från uppväxten", glada minnen, galna minnen,
ledsna o sorgliga minnen, roadtrips
alla filmkvällar, våran musik.
du har funnits med mej genom allt sen 13 års ålder. Genom allt gott och ont.
Det gör ont att tänka tanken, den värsta tanken som finns ungefär.
Att jag kanske inte har dej kvar snart!

Jag vill att du ska veta att jag älskar dej Sanna,
vi är tvillingsjälar på alla fronter, du är ett av mina glädjemoment.
Du är den jag absoult talar om allt för ungefär. HJÄLP.
vill att du ska vara som häromdagen.
Dör du, så dör en del av mej!

Love you 4-life lovely <3!


RSS 2.0